Du tror säkert att du inte påverkas. Att du väljer vad du köper, i alla lägen. Att din uppfattning om dig själv inte förändras av reklamen på bussväggen en måndagsmorgon. Du är lurad. Du påverkas i oerhört hög grad. Det gör vi alla. Men den som är medveten om detta påverkas litet mindre. Vi vet att det är fusk och falskt och att vi är precis lika bra nu som vi var innan vi gick förbi den där enorma affishen med en ny supersnygg mobil som kunde bli våran. Vi vet att den mobilen vi har duger alldeles utmärkt och det gör vi med. Kanske har vi ingen mobil över huvud taget. Vi duger utmärkt i alla fall! Vill du också duga utmärkt? Förstå då bara det här: reklamen finns där för att sälja något, reklamen tar till alla medel för att sälja; reklamen är prostituerad, reklamen finns där för att skapa ett behov snarare än att mätta ett och du behöver inte produkten i reklamen. Oftast. Ibland kanske du faktiskt behöver en ny tröja, men vet du inte redan var du kan hitta en sådan i så fall? Är reklamen verkligen så informativ? Är den där för att berätta att den har en tröja, eller är den helt enkelt där för att visa dig att det finns en ursnygg tröja som du inte har? Måste du ha alla ursnygga tröjor? Alla supersnygga mobiltelefoner? Det verkar som ett dyrt behov. Så varför låter vi reklamen fördumma oss, förtrycka och förnedra oss -varje dag, överallt vi går? Det kallas det offentliga rummet. Tänk över om det verkligen är så. Har du råd att tapetsera en tunnelbanestation med valfritt budskap? Vilka har egentligen råd med sådant? Ja, just det, företagen... Så det offentliga rummet har ett pris. Men vi kan alla välja att ta tillbaka det offentliga rummet, att se till att barn(!) och vuxna slipper känna pressen av konsumtionshysterin. Säg ifrån offentligt. Inspireras av www.reklamsabotage.org